Finaskrisen är inget isolerat amerikanskt fenomen. Sedan en vecka tillbaka får vi dagligen rapporter om att svenska storbanker har allvarliga likviditetsproblem på grund av mindre lyckade utlåningsstrategier i exempelvis de baltiska staterna. Vilka slutsatser drar de nyliberala partierna i Sverige, d.v.s. moderaterna och de andra partierna i alliansen? Inga alls verkar det som, på sin höjd är en diskussion påbörjad om vilken typ av kapitalism som är mest effektiv för att motstå kriser av det här slaget.
Till och med rejält reaktionära republikaner är upprörda över hur vinstintresse och girighet har orsakat krisen. Precis som om det skulle finnas en kapitalism som inte uppvisar dessa karaktärsdrag. Den svenska borgerligheten har mycket medvetet byggt in just girighet och vinstintresse i det svenska samhället. Och det under en längre tid.
Stockholm är på många sätt ett skyltfönster mot övriga delar av landet och har därmed blivit en verkstad för nyliberala experiment. Alliansen i Stockholm chocksänker skatten, säljer ut hela centrumanläggningar, hyresbostäder och andra fastigheter. Just de här delarna av hela samhällets ekonomi är vad man i nationalekonomin kallar stabilisatorer. Ju allvarligare kris desto viktigare är det med stabila segment i ekonomin. Att de är stabila beror på att de inte styrs av just girighet utan av våra gemensamma behov som till exempel tak över huvudet.
De partier som medvetet försvagar den offentliga och stabila delen av ekonomin måste ta sitt ansvar för krisen och för de människor som drabbas av den. Självklart handlar det om att faktiskt driva en politik som stärker den offentliga sektorn. Annars blir det de som har minst som drabbas av finanskriser av det här slaget. De som bär huvudansvaret för den nuvarande krisen - d.v.s. de mest giriga - klarar sig alltid.
Bloggat: Esbati1, Motvallsbloggen, Pooma, Pooma2, Petter Partikulärt, Jinge, Radar, Jordränta, Esbati2, Ett hjärta rött, Redundans, BiologyandPolitics,
Borgarmedia: SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, SVD5, PDK1, PDK2, PDK3, PDK4, DB1, DB2, DN1, DN2, DN3
Läs även andra bloggares åsikter om Bankkris, Finanskris, Krispaket, Stödpaket, Bankakut, USA, Ekonomi, Marknadsekonomi, Nyliberalism, Kapitalism, Vänstern, Samhälle, Politik
Till och med rejält reaktionära republikaner är upprörda över hur vinstintresse och girighet har orsakat krisen. Precis som om det skulle finnas en kapitalism som inte uppvisar dessa karaktärsdrag. Den svenska borgerligheten har mycket medvetet byggt in just girighet och vinstintresse i det svenska samhället. Och det under en längre tid.
Stockholm är på många sätt ett skyltfönster mot övriga delar av landet och har därmed blivit en verkstad för nyliberala experiment. Alliansen i Stockholm chocksänker skatten, säljer ut hela centrumanläggningar, hyresbostäder och andra fastigheter. Just de här delarna av hela samhällets ekonomi är vad man i nationalekonomin kallar stabilisatorer. Ju allvarligare kris desto viktigare är det med stabila segment i ekonomin. Att de är stabila beror på att de inte styrs av just girighet utan av våra gemensamma behov som till exempel tak över huvudet.
De partier som medvetet försvagar den offentliga och stabila delen av ekonomin måste ta sitt ansvar för krisen och för de människor som drabbas av den. Självklart handlar det om att faktiskt driva en politik som stärker den offentliga sektorn. Annars blir det de som har minst som drabbas av finanskriser av det här slaget. De som bär huvudansvaret för den nuvarande krisen - d.v.s. de mest giriga - klarar sig alltid.
Bloggat: Esbati1, Motvallsbloggen, Pooma, Pooma2, Petter Partikulärt, Jinge, Radar, Jordränta, Esbati2, Ett hjärta rött, Redundans, BiologyandPolitics,
Borgarmedia: SVD1, SVD2, SVD3, SVD4, SVD5, PDK1, PDK2, PDK3, PDK4, DB1, DB2, DN1, DN2, DN3
Läs även andra bloggares åsikter om Bankkris, Finanskris, Krispaket, Stödpaket, Bankakut, USA, Ekonomi, Marknadsekonomi, Nyliberalism, Kapitalism, Vänstern, Samhälle, Politik
