Här är en debattartikel vi skrev om valets viktigaste fråga - arbete.
Valet närmar sig. Det handlar om vilket Stockholm vi vill leva i. Vill vi ha fler förskollärare eller tycker vi att det är bättre med fler stadsjeepar i city? Ska det investeras i fler anställda i sjukvården, eller ska de redan rika få mer pengar att investera i egna fastigheter? Ska det vara en rättighet att få god sjukvård och mänsklig omsorg i slutskedet av livet, eller ska det bara vara de allra rikaste som får den möjligheten? Vi har bestämt oss.
Vi vill inte ha ett samhälle där en bra sjukvård, äldrevård eller skola är en exklusiv lyx. Vi accepterar inte en situation där de som arbetar med välfärden går på knäna samtidigt som många människor är arbetslösa. Bara i Stockholmsregionen är drygt 40 000 personer utan jobb, ytterligare 14 000 är aktiva i arbetsmarknadsprogram. Det är ett slöseri som måste upphöra. Vänsterpartiet går till val på en nationell satsning på 200 000 nya offentliga jobb. Enbart i Stockholmregionen kräver det att många tusen medarbetare rekryteras till välfärden i kommuner och landsting. Det är inom barnomsorgen, äldreomsorgen, sjukvården och skolan som de största behoven finns.
I alla moderna samhällen kommer det att behövas fler anställda inom välfärdstjänsterna. Det är möjligt att med samma insats av råvaror och arbetstid producera dubbelt så många bilar eller datorer, när nya produktionsmetoder och maskiner införs. Men det är knappast möjligt – eller önskvärt – att läraren klarar av lektionen på halva tiden, eller att personalen på ålderdomshemmet matar en gammal människa snabbare. Det här innebär att en växande del av samhällets resurser bör gå till produktion av välfärdstjänster. Det behövs helt enkelt fler medarbetare i den offentliga sektorn.Vi får ibland frågan om hur vi skall ha råd att låta folk få rätten till arbete. Men den frågan är felställd, för det handlar snarare om vi har råd att låta bli?
I dag kostar arbetslöshet, sjukskrivningar och utebliven vård och behandling enorma summor pengar för samhället. Skulle dessa kostnader kunna minskas har staten råd med större stöd till Stockholms kommuner och landsting för nyanställningar. Rätten till arbete är en investering, inte en kostnad.Men det handlar inte bara om att anställa fler i välfärdssektorn. Den offentliga sektorn måste utvecklas och moderniseras till att bli vägledande i god arbetsmiljö. I Stockholm har vänsterpartiet medverkat till offentliga satsningar på arbetstidsförkortning, låglönesatsningar och fortbildning av anställda inom till exempel äldreomsorgen. Dessa verksamheter ska fortsätta och vidareutvecklas.
Vi kommer också att bekämpa alla försök att försämra fackliga rättigheter och att tysta frispråkiga anställda, som exempelvis fallet Connex och Seko-anslutne Per Johansson. Ju närmare valet kommer desto tydligare kommer skillnaden mellan vänster och höger att bli för stockholmarna. Redan nu har vi kunnat ta del av den borgerliga oppositionens alternativ: Med försämrad arbetsrätt, privatiseringar av offentlig verksamhet och skattesubventionerade pigavdrag tror de att nya jobb ska skapas.
Vänsterpartiet kommer aldrig acceptera att acceptera detta. Vi kräver riktiga jobb och investeringar i den offentliga sektorn och vill gå i bräschen för att bli den riktigt goda arbetsgivare som det offentliga borde vara.
Lars Ohly
Birgitta Sevefjord
Ann-Margarethe Livh